Livet när det är rätt bra

Har spenderat snart en vecka i mancora nu och det är precis så som vi vill avsluta vår resa. Dagarna består i att den enda gång vi behöver använda våra tankekrafter är när och vad vi vill ha för mat. Det är ett ganska enkelt liv!

Vi spenderade 5 dagar på the Point som ligger just utanför centrum, så man var tvungen att ta en tucktuck bara för att det var ett dåligt område mellan vårt hostel och centrum. Annars var det himla bra med nära till stranden och fräscht ställe i övrigt. Jätteroliga människor också! Det är spännande när man kommer till ett hostel och känner igen folk, vet bara inte vartifrån. Denna gång var det två killar från vår tid i La Paz. Där bodde vi i samma dorm och dom hade väl inte visat sina bästa sidor riktigt under den tiden. Vi hade väl fått se mer av dom än vi ville och när vi nu faktiskt pratade med dom här i mancora så fick dom höra det också! Att det sen visade sig vara roliga människor var ju positivt!

Vi hann med att få testa på ett sydamerikanskt fullmoon party, vilket utan dom färgglada färgerna och alla buckets inte alls är lika bra, och lite live musik med gitarrer, trummor och sång under kvällarna då vi hade några riktigt musikaliska killar omkring oss. Pricken över i:et var den 70-åriga man som nog mentalt stannat kvar i 60-talet och visade oss alla hur man hanterade en flöjt. Det skar sig dock lite med resten av killarna som faktiskt var duktiga.
Kul grej var också att vi var ca 11 st svenskar totalt under en tid på samma hostel. Och ur högtalarna spelade den peruanska trummaren Nicko Syster Sol - en kärleksrevolt, det var bra.

Men med lite en-dags magsjuka, där 4 av 6 tjejer i vårt rum blev drabbade under olika kvällar, och att vi kände oss lite för mkt utanför centrum så blev det byte av hostel. Dessutom måste vi ju prova på att bo på ett Loki nån gång under vår vistelse i Sydamerika när den kedjan finns nästan överallt. Nu bor vi iallafall mitt i smeten, fortfarande nästan på stranden dock med sina 20 meter dit. Poolen är fin, sängarna är bättre och det känns som ett resort, för 70kr natten och med enbart ungdomar. Fortfarande många svenskar, men då är ju svenskarna alltid less sin vinter där hemma så inte så konstigt kanske.

Vi har hittat vårt bästa ställe, ett dessertställe där dom har mango-oreos cheesecake, pecanpie och så många andra bra saker. Det är där vi tillbringar en del av våra kvällar nu när vi skippar sötsaker-enbart-på-helger regeln, sista veckan och allt.

På torsdag gör vi vår sista bussresa, nu ner till Lima igen. Där vi började allt. Blandade känslor men självklart ska det bli trevligt att komma hem. Det blir trevligt också att veta att det inte kmr bli några 20timmars bussresor på ett tag! Nää nu gäller det att försöka pressa vårt skinn så mkt som möjligt, men det är ju sånt vi gillar! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback