Sista dagarna i BA var superhärliga! Det blev en stor fet stek i fredags och underbara 40% av för maten för det var happy hour! 130kr per person för en 400g argentinsk köttbit, pommes och en delad flaska rödvin är inte helt fel :)

På lördagen kom till slut Natalia och Cecilia och vi mötte upp dom och gick ut. Det var superskoj men är inte riktigt vana att börja sent och avsluta festen senare... :P

Dagen efter började dåligt med att vi var tvungna att byta rum, det vill säga att vi inte hade nånstans att sova bort dagen innan. Efter det träffade vi upp Natalia igen och gick på San Telmo marknaden. Mickan hittade sitt paradis med en massa second hand loppis liknande. På kvällen gick vi med tjejerna och åt pizza på det enda rätta pizzaställe i stan. Gigantiska pizzor och när Mickan, som inte kan sluta tänka på ost när det gäller mat, inte klarar äta mer än två bitar av sin ostiga pizza förstår ni.... Jag tkte min var underbart god iaf! Ett vemodigt hejdå och prat om att vi ska hålla kontakten och allt sånt. Man träffar så många människor och vissa tycker man VERKLIGEN om men man ska alltid säga hejdå i slutet.. Det är tråkigt. Chansen att man ses igen är ju inte direkt så stor. Men Facebook är bra! :)

Måndag bar det av mot Uruguay med ett tvärstopp i Colonia. Verkligen en mysig lugn stad, speciellt efter ha kommit från BA. Eftersom det försvann en timme i och med tidskillnaden som jag inte räknat med hann vi bara med en snabb lunch innan det var dags att bege sig mot Montevideo!

Det var tänkt att ha en dag i Montevideo men halva den gick ut på att sitta på banken för att få hjälp att få ut pengar. Det är tur att inga sydamerikaner någonsin har känt det minsta stress i sina kroppar..... Att folk svarar "runt 10.." När man frågar när posten öppnar tex så menar dom verkligen RUNT 10, beroende på när dom KÄNNER för att öppna!

Nu är vi iaf i Punta del Diablo och tänkte ta det lugnt i några dagar. Här där det finns EN taxibil och inga synliga kvarter. Det är som att bo ute i ingenstans men hostlet är bra och mysigt med pool och bästa frukosten hittills! Synd bara att solen än valt att inte visa sig än. Tror dock att vi valt att stanna här lite för länge... Vill komma till de brasilianska stränderna snart! :)

Har åkt rally i öknen i tre dagar och sett en tågkyrkogård, gröna laguner och röda laguner, flamingos, gigantiska stenar som är gjorda av lava, sett geisear på 5000 m.ö.h, badat i en varm källa och sett det häftigaste någonsin, saltöknen. Bilder kommer!

För när vi äntligen kunde köpa oss en bussbiljett från La Paz åker vi, Tom från Australien och Jessie från LA (som är filmare och fotograf där.. Just saying!) från wild Rover hostel alla till Uyuni för att åka ut till the salt flats. Kändes skönt att åka på turen med lite känt folk.

Det blir vi fyra och två brasilianare tillsammans som åker och blir direkt ovän med chauffören. Vi hade blivit lovade att det enbart skulle vara vi 6 i bilen, då det redan var trångt, men chauffören skulle hämta upp en till på vägen. Efter mycket om och men skakade vi sedan hand med den fyra-fingrade mannen och började det roliga!

Hade en kanongrupp vilket var kul, blev vin och de få öl vi kunde få tag på i de skruttiga hostel vi bodde på. Hade superskoj iallafall!

När vi kom tillbaka var det direkt att sätta sig på bussen mot gränsen till Argentina tillsammans med två tjejer som (lyckligtvis) pratar spanska. Vi har hittills lyckats hitta riktigt bra folk! Gick över gränsen och skulle ta en ny buss och då försökte dom lura oss. Dyrt pris och skulle sitta inpackade som sillar i en minibuss med folk på golvet och överallt. Tur vi hade med oss spanskt blod! Det slutade gott med fina bussar och äntligen asfalterade vägar igen!

Salta började sådär med middag kring 11, argentinsk stil, och kackerlackor på rummet. När dom kryper över väskan så känns det sisådär.. Byte av rum och byte av hostel dagen efter. Nu känns allt bra efter lite kaffe och empanadas till lunch. Kan vara det godaste! Påminner mkt om pasties från Irland :)

Imorron åker vi på en 18timmars bussresa mot Buenos Aires. Livet känns ganska bra just nu!

Vi verkar vara fast i La Paz eftersom karnevalen är i full gång och inga bussar lämnar stan förrän på onsdag..

Det känns inte som om det gör speciellt mycket eftersom vi hänger med tyskorna (som dessutom kan spanska, underlättar en väldans massa! Oj vad jag har ångrat att jag inte lyssnade på spanskalektionerna i skolan nu!) och en australiensk/norsk kille. Himla trevliga!

Shoppar alldeles massa fina saker och strosar på häxmarknaden där dom sålde torkade lama foster. Eftersom vi är gringos (turister) så är staden inte särskilt säker för oss. Så blöta och helt av skum vi är när vi kommer tillbaka från våra vandringar runt stan! Jäkla ungar som på riktigt jagar oss! Men det är väl sånt man får ta :)

Ja nu får vi väl se när vi får oss härifrån så vi kan göra vårt sista kalla stopp innan underställen läggs bort för alltid! Hoppas verkligen på onsdag! Börjar känna oss mättade på höga höjder och berg. Så bara hålla tummarna :D

Vi har nu kommit oss till huvudstaden i Bolivia efter några timmar där vi absolut inte trodde att vi skulle överleva. Bussen körde aaaalldelens för fort och på ena sidan var det en bergvägg och på den andra ett stup på flera hundra meter. Vägarna var också krokigare än de krokigaste vägarna jag varit med om. Jag satt på riktigt och tänkte att det KAN inte vara såhär jag dör.. Och det var det ju tydligen inte heller! :) synd bara att vi har ca 25 timmar kvar av bussåkande i Bolivia, annars hade jag sagt aldrig mer!

Vi har ju tillbringat några dagar i Copacabana och på ön Isla del Sol. Det var okej men inte speciellt mkt mer än så. Iofs så var ju inte vädret med oss hela tiden vilket kanske gjorde sitt också..

När vi kom till La Paz nu så var det festival i staden! Överallt är det massor med folk som sprutar vatten och skum, har de konstigaste kläderna jag sett (ser ut som clowner ungefär) och det känns som ett litet kaos. Bussen fick sig inte fram till busstationen så chauffören sa helt plötsligt på en full gata att alla fick kliva av. Var ju spännande att försöka hitta sig någonstans då. Jag gick in på närmaste hotell jag såg och frågade hur vi skulle ta oss till vårt hostel. Svaret blev "ta bara en taxi där det står radio taxi på. Det är den enda säkra".. När vi sen kommer ut är det kanske 10 andra taxi och jätte svårt att hitta en "radio taxi". Känns bra! :) Nu har vi iallafall hittat hostlet som är superbra, hittat tyskorna från i veckan och nu blir det middag! Sen åker vi nog vidare till Uyuni på måndag mest troligt och ska kika in saltöknen där.

På återseende! ;)

Efter att ha blivit attackerad av den galna hunden på vårt hostel, den jagade mig faktiskt skällande in på toan en dag, så avslutade vi vår tid i Ica/huacachina med pizza på pizzahut! Äntligen lite god pizza!

Råkade åka lite tidigt till busstationen där det visade sig att vi inte ens hade behövt komma i tid för att hinna med bussen för den blev i slutändan 3,5 timmar sen!

Vaknade också av ett trevligt sms av min bank där någon försökt ta ut pengar från mitt kort i USA så nu är mitt kort spärrat. Det känns ju sisådär.

Fortsätter sen på nästa buss som vi med nöd och näppe hinner springandes med. Den är varm och toaletten är äcklig och så får vi sitta där och lyssna på en spansk medicinförsäljare, det är iaf vad vi kom fram till att vi trodde han var, i 6 timmar.

Med på bussen så sitter också två tyska tjejer som vi delar taxi med när vi väl kommer fram till Puno, eftersom vi ska till samma hostel. Hostlet är superbra och det blir så att vi delar rum med tjejerna. Hinner bara stänga dörren till rummet så blir det strömavbrott i hela staden. Dvs vår plan att gå ut och få i oss mat ganska fort stoppades då hostel personalen sa att det är alldeles för farligt att gå ut i mörkret. Det blev att beställa en ny pizza idag och dela på, men oj så god den var!

Så med strömavbrott, kort som jäklas, magar som krånglar och bussar som inte alltid är toppen så tkr jag ändå att andan är positiv och det känns bra att ha äntligen ha kommit fram till titicacasjön! Det blir nog en tur ut på sjön på onsdag när vi fått lugna ner oss lite igen :)

Och bilden, det är den onda hunden!

Igår hade vi bokat in en tur för att fara på vinprovning på olika vingårdar. Det var vi och två tjejer från England från vårt hostel som for tillsammans. Vi tyckte det var lite dyrt jämfört med på andra ställen men killen från hostlet som styrde upp det sa att det var nått speciellt med nått inka inspirerat.. På första stället var allting bra, vi fick en snabbtur hur dom gjorde och sen fick vi smaka på en massa produkter som dom gjorde. Riktigt bra! Tufft bara att ta en shot i nyktert tillstånd när vi skulle testa de starkare grejerna dom gjorde.

Det var på det andra stället som var jättekonstigt! Visst fick vi smaka lite olika viner men i slutändan blev det som bara en fest där vi drack tillsammans med guiderna och till och med chaufförerna.. (Jag hade koll så vår chaufför inte drack speciellt mkt, hade inte velat åka med den andra bilen!)

På något sätt så råkade vi radera alla bilder på mickans kamera. Om det var nån av oss som råkat göra det i farten eller om det hände i väskan vet vi inte men borta är dom! Just nu försöker vi tänka positivt att min kamera är kvar och det är den vi använt oss av mer vilket är tur och att det hände i början av resan istället för i slutet. Surt är det dock!

Tillslut fick vi oss tillbaka till huacachina helskinnade iaf och kunde konstatera att vi blivit lite lurade både på priset och upplevelsen men det blev en rolig utekväll och vi får väl se om vi hittar nån mer vingård senare under resan.

Imorron åker vi iallafall vidare till Arequipa och kanske stannar till där en natt innan vi åker mot Puno och titicacasjön.