Lite brunare, men framförallt kanske lite mer brända, så har är vi inne på vår tredje dag i sandbunkern Huacachina. Jag älskar att vårt nuvarande hostel har pool! Annars skulle livet vara bra mycket jobbigare. Skönt att bara få vakna och stiga ut till det kalla vattnet och sen vara där resten av dagen.
Men idag for vi på sandboarding och det var så jäääkla kul! Man for iväg kring 4 på eftermiddagen och åkte dune buggies ut i öknen. Det var som att åka berg och dalbana i sand som kom överallt(solglasögon var ett måste). Själva åkturen i sig var superskoj men så var det ju själva sandboardingen också. Första gången låg man på mage och flög ner, sand överallt men ooooj så kul! Andra stupet vi skulle nerför skulle vi testa stå på brädorna. Att jag kan åka snowboard annars var väldigt lite värt. Det gick liksom för trögt eller hackigt för att man skulle kunna svänga speciellt mycket. Då är ju iofs inte jag mästaren på snowboard heller. Det gick iaf mycket fortare och var mycket roligare att ligga på mage och åka ner, och oj vilka slänter vi åkte nerför men sååå roligt! Skulle vilja göra det varje kväll resten av veckan! Är lite ledsen att det inte blev några kort under själva åkningen men ni kan ju tänka er med sand överallt. Hela turen avslutades sen med att vi fick se solnedgången i öknen och det var superfint.
Själva huacachina är annars ett ganska dött ställe. Kanske inte konstigt när det är förvånansvärt många pensionärer här! Men det gör inget för oss för än så länge har ingen av oss, en mindre än den andra dock, nått sug efter utekvällar.
Bilderna just nu är väldigt suddiga och konstiga men eftersom vi inte har tillgång till dator nu så tager vi vad vi haver (tar kort på korten..) vi gör en bildbomb sen!
Dags att smörja in lite aloe vera gel på våra röda kroppar och sen hoppas vi att vi är fit för solen imorron me!
Nu har vi varit med om den konstigaste bussresan i våra liv! För det första var vi lovade middag och snacks, så vi åt ju ingen middag! Men vi fick snacks igår klockan 7 ungefär och maten, ja den kom idag klockan 9 på morronen!
Sen att vi hade en bussvärdinna som gick omkring med böcker som vi kunde låna under bussresan, det var ju lovat ett bibliotek ;)
Sen kommer vi till det konstigaste! Alla som följt Harry Potter vet nu vilken scen jag menar.. När Harry ska fara från privet drive och nattbussen hämtar upp honom? När sängarna åker från sida till sida och bussen tvärnitar och blir smalare när det behövs osv.. Ja det var vi med om inatt! Exakt så, förutom magin då.. ;) jag hade ätit åksjukepiller men mådde ändå dåligt, och det konstigaste var att bussen vinglade så mkt att jag mådde BÄTTRE om jag inte försökte kolla på vägen, det är en första gång! Trodde aldrig att jag skulle klara mig från att kräkas men tur åksjukepillerna gjorde sitt och vi båda sov nästan hela vägen :)
Ja nu är vi iallafall framme i huacachina och det är strålande sol och massor med grader varmt! Det blir superskönt att stanna till här i några dagar nu, imorron byter vi till ett hostel som har pool också. Kanon!
Idag packar vi våra väskor och tar bussen mot en stad som heter Ica. Bussresan ska ta ungefär 16 timmar men på bilderna ser det ut som om man kan göra sätet nästan till en säng så det är det vi hoppas på!
Utanför Ica finns ett litet ställe som heter Huacachina och det är där vi planerar att hamna. Äntligen så kommer vi få användning av våra sommarkläder, dom har legat ganska långt ner i väskan ett tag nu.. Även om jag är bränd på näsan och fötterna så är ändå varma kläder det som gäller här, blir så himla kallt på kvällarna att jag sover i långärmat..
Jaja nu är vi påväg mot nya äventyr och det känns skönt! :)
Da var vi tillbaka efter det sjukaste, blotaste, kallaste, haftigaste, roligaste och mest otroliga jag varit med om hittills, tror jag..
Forsta dagen borjade vi i stralande sol pa 2300 meter men nar vi kommit en liten bit pavagen borjade det sporegna, och slutade aldrig heller. Den dagen som det stod att det skulle vara enkelt var den dagen jag redan ville ge upp och ga tillbaka och aldrig mer titta at nanting som hade med Inka att gora. Regnet forsatte natten igenom och slutade inte forann lite in pa andra dagen.
Andra dagen skulle vi bestiga ett berg. Nu skojar jag inte heller. Jag trodde det jag gjorde i Osterrike var jobbigt men det har, det har trodde jag aldrig att vi skulle klara. Vi skulle upp och passera Dead Woman`s Pass och det lag pa lite mer an 4200 meter, Aldrig har det varit sa svart att andas och anda sa maste man bara fortsatta. Nar man hunnit sa lang fick vi veta av guiderna att nu var det lika langt at bada hallen sa det var bara att ga tills fotterna inte holl langre for att fa sig tillbaka till civilisationen.
Tredje dagen fick vi vakna till att talt nastan blaste bort och och lamor utanfor halen i golvet (som ska forestalla toaletter). Denna dag skulle bli ganska skon, bara 3000 trappor i olika hojder nerat. Det vill saga tog ungefar 4 timmar. Nu borjade vi anda na lite mer spannande ruiner och fick kanna pa lite faktiskt sol istallet for moln och regn. Hela eftermiddagen fick vi vila vara stackars kroppar som knappt orkade oss.
Dag fyra borjade med att bli vackt klockan 03.30 och stalla sig i ko for att fa komma in genom portarna till Machu Pichu. Det vill anda inte saga att vi var VID Machu Pichu. Vi hade ungefar tva timmar att vandra genom djungeln for att komma oss dit. Men sen kom vi dit och oj vad haftigt! Men eftersom kroppen tog ont varje steg vi tog var det ganska skont att aka tillbaka till Cusco och antligen fa duscha och byta klader, men det far man val inte saga hogt.
Allting har varit sa konstigt och harligt att jag tror att vi maste sova pa det nagra dagar, kanske nar kroppen slutar varka borjar vi faktiskt inse vad vi sett och varit med om. Men efter att jag angrade mig och nastan hatade oss for att vi kom pa att gora detta forsta dagen sa andrades humoret, med lika manga hal i golvet och steg jag tagit pa vagen.
Nagot som anda berorde mig otroligt mycket ar vara porters. Vi var en grupp pa 14 personer + 2 guider och for oss hade vi 17 stycken porters som packade ihop talt, bar vara saker och SPRANG forbi oss med 20kg pa ryggen uppfor stup dar vi nastan inte orkade oss sjalva. Jag kunde inte sluta titta pa deras skor, dom flesta sprang i sandaler eller lassas-converse skor och verkade inte ha ont nagonstans i kroppen. Allt detta for 170 soles (ca 500kr) for fyra dagar. Sista kvallen stallde dom upp sig pa ett led och blev presenterade och vi fick tacka dom och ge dom dricks. Jag ville nastan slanga at dom alla pengar jag ager och har och aka med nasta plan hem istallet. Sjukt hur olika vi alla har det...
Var grupp! Den inte sa atletiska militaren Star, helylleamerikanen Kate, paret Becka & Josh, fingeraskornakillen, San Fransisco paret Janice och Harvey, ryskan Giana,britten och de tre australensiska tjejerna Noni, Rihanna och Alliana.
Dag 1 ar klar och vi har natt campen for natten!
Har nagonstans borjade vi kanna hatet mot oss sjalva.
men vi klarade det! 4200 meter over havet och star pa dead womans pass!
nar det var dags att kura ner sig i taltet pa 3600 meters hojd
borjar se lite ruiner
Mickan far ga fore sa lamorna inte spottar pa oss
Med tjejerna fran australien
Machu Pichu!!!
Nu ar vi iaf nyduschade, nyatna och ska antligen fa lagga oss i en sang igen. GONATT!
erica
Nu ikvall ska vi pa informationsmote infor inkaleden imorron. Vi har packat om och packat klart och kopt snacks och vatten. Vi ar sa redo man kan bli! Jag tror anda inte att vi inser hur detta kommer vara men det ar bara att ta det for vad det ar. Hall alla tummar ni har och sa hors vi nar vi atervander pa fredag! :)
Efter tva dagars i princip enbart sovande och vilande har vi antligen borjat kunna rora oss utan att vilja falla ihop. Sa idag gick vi till marknaden i ett tappert forsok att faktiskt handla nanting. Det blev ett par stickade yllesockar och en armband for mig (mest bara for att jag inte kunde bestamma mig for mossan och trojan) och det gick pa kanske 30 kr. Mickan tog i och kopte troja, sockar, mossa, harband och armband for max 150 kr! Det gar ocksa att pruta men det hade vi inte ens hjarta till att forsoka med.
Vi har ocksa ordnat upp lite infor inkaleden pa mandag. Kanns battre och battre faktiskt. Sa lange det inte hallregnar hela tiden, men det far vi hoppas att det inte gor. Vadret har da varit snallt med oss an sa lange. Det star att det ska regna och aska hela tiden men kommer nagon skur da och da men mestadels ar solen framme faktiskt. Tror att den tar pa ganska bra ocksa... vi vagar knappt visa vart bleka vinterskinn.
Vaskorna kom igar ocksa! Fa ta fram tandkramen, schampot och bara kanna pa alla klader som legat dar och vantat! VILKEN LYCKA!
Vart nuvarande vardagsrum gar i lila blandat med beiga kartor pa vaggarna:
Nagra damer fran marknaden, alla tanter ar sa sma och sota att vi blir kara:
Har snackar vi kottmarknad:
Mickans storshopping, hon tanker fargmatcha for hela slanten:
Medan Mickans mamma och syster skickade bilder pa fladiga helgmiddagar sa lagade vi detta.. Som tack och lov var godare an det sag ut, gra-gron omelett, bon apetit!
Bild fran parken dar vi at lunch som bestod av stenharda och trasmakande bananer, salta kex och festis:
OBS! Bara mobilbilder som bjuds pa idag, foton utan denna bristande kvalité kommer! :)
Framme i Cusco efter alldelens for manga timmar pa resande fot. Hade rest ungefar 35 timmar nar vi kom till Lima, med flygplan forsenat bade mellan London och Miami och mellan Miami och Lima. Vi satt till och med i planet fran Miami nar kaptenen sa att det var nagot fel pa ena motorn sa vi skulle byta plan. Nar vi sen kommer fram till Lima och ska hamta vara vaskor sa kommer dom inte. Nanstans pavagen ar dom borttappade... lite griniga och alldelens for trotta sa bestamde vi oss for att ta forsta basta flyg till Cusco, aven om det kostade mer an det dubbla, och antligen fick vi lagga oss raklanga i en sang. Vi sov sen bort hela gardagen, vaknade och lagade middag och sen sov vi hela natten igen. Man kan saga att vi ar utvilade nu :)
Darfor vantar vi nu pa att vara vaskor ska komma som har tandkramen och alla andra underbara grejer! En dusch just nu kanns som om det ar basta grejen nagonsin.
Annars kanns det lite i kroppen som om man konstant ar bakfull, kan vara manga anledningar men mkt ar nog pga den hoga hojden vi ar pa. Man ar skakis och lite yr.. ar en konstig kansla! Men an sa lange har vi iaf inte krakts eller matt jatte daligt.
Sen ar val staden ratt sa fattig, tror att vi bor i dom battre delarna for mkt ser ut som en jakla kakstad. Men dom har fina tyger, riktigt sadar fargglada byxor och sjalar osv. Hur ska jag inte kunna handla??? Priserna ar lite sjuka ocksa, salange vi raknat ratt sa handlade vi lunch och middag och lite snacks igar for 50 kr. 25 kr per person for en hel dags mat ar ratt ok :)
Hostlet ar grymt ocksa! Huset gar som runt en innergard dar det ar sackosackar och pingisbord och bara ett riktigt soft stalle att hanga pa. Och gratis wifi och datoranvandning och frukost osv. Bra detta!
Nu ar det val dags att ga och kika om vara vaskor har kommit, ah som vi langtar!
Sitter på Arlanda och vi båda mår lite dåligt på alla sätt och vis, av flygningen och alla hejdå. Men det här kommer att bli så himla bra och vi ses ju om tre månader, lite visare och lite brunare!
Nu är det snart dags att kliva på nästa flyg, sen är det bara tre till innan vi är framme om ca 24 timmar.....
